När livet är upp-och-ner ställer jag mig på huvudet. Vänder världen rätt igen och sprattlar lite på tårna i luften. Veckans position bloggens lilla yogaserie är huvudstående, där jag vänder jag upp och ner på prestationsprinsessan. Känner du till henne? Brukar du också träffa på henne ibland?

Yoga och prestationsångest

Tänk vad jag har trott att yoga handlar om hur starka armar en har och hur länge en kan stå upp och ner med fötterna i vädret. Strunt i solhälsningar och avslappning - jag ska stå på händer! Så tänkte jag i början av yogandet. För det gör ju alla på instagram... och taggar #yogachallenge30 #yogaeverydamnday #bestronginyoga ni vet...  Och får massor med likes och lever lyckliga i alla sina dagar. Eller? Det gick till en gräns där yogamattan stirrade ilsket på mig - och jag blängde tillbaka. Ville inte, vågade inte försöka - för jag var rädd att falla pladask.

Ingen prestation på yogamattan

Press och stress blev besvikelse och ilska. För ett tag var det slutyogat och jag kände mig slagen av Prinsessan av Presationien. Men när jag hade gått i cirklar för att liksom undvika mattan ett tag, gav jag efter och smälte ner på den. Drog in lukten av gammal gummisvett och bara njöt. Nu är vi sams igen och även om prinsessan är tillbaks ibland, är det helt okej. Jag är okej, mina försök till upp och ner är okej, till och med när jag faller är jag okej. För mattan är ju där och tar emot mig.

Tack till Eugenia och Yoga con Gracia för samarbete.