Resa hållbart för att bevara vintern vit

Naturen är naken men skogen står stolt ändå. Avklädda från höstlövens värme finns bara spretiga vintergrenar kvar. Rimfrosten tapetserar tågets fönster och utanför yr stilla, glittriga pärlor omkring. Det är som om de inte riktigt har bestämt sig - ska vi vara snöflingor från himlen eller frostdimma från marken?

Solen lyser, som om moln inte längre fanns. Dagen vaknar, som om kvällen redan är bortglömd. Dimman dansar, som om spegelblänket i sjöarna har skalats bort. Och barfota fötter får vänta länge på att doppa tårna i det frusna vattnet.

Tågsträckan Borlänge-Örebro har jag åkt fler gånger än vad jag kan räkna. Från Dalarnas djupa skogar och trolska tjärnar till Närkes vida fält och söta stenkyrkor. Däremellan sömniga Bergslagsbyar med stora trähus som en gång blomstrat men nu hunnit vissna.

Examensuppsats om hållbarhet och influencers

I veckan blev jag intervjuad av en student till Linnéuniversitetet som läser Turismprogrammet. Hon skriver sin uppsats om hållbarhet och influencers - ett superintressant ämne som jag självklart ville vara med och bidra till.

Att åka tåg och uppmana er till det är väl en hållbar investering, eller hur? Men räcker det? Hur stort ansvar har influencers i resebranschen egentligen? Jag fick verkligen granska mig själv innan intervjun - vilket väckte många tankar…

Vad tycker du? Har influencers ett “allmänt ansvar” att informera och inspirera andra till att göra “rätt” val? Vilken skyldighet att jag gentemot dig? Hur uppmanar resebloggare till hållbarhet, såväl social som ekonomiskt och miljömässig, utan att vifta med pekpinnar?