En kokande lördag i Barcelona. Det är inte bara majsolen som får asfalten att lukta bränt och tempen att stiga, utan också helgens alla fotbollsfans och festivalare. Det var nämligen både musikfestivalen Primavera Sound och finalen i Copa del Rey mellan Barca och Bilbao. Musik och fotboll är ju religion här, så en som varken förstår sig på det ena eller det andra flyr såklart stan, till lakritsluktande stränder och skålande apor i Badalona. 

20 minuters tåg från Barcelonas centrum ligger den sömniga förorten med en strand utan trängsel och försäljare. Här är sanden fimpfri och i vattnet simmar inga plastpåsar.  Det var första riktiga stranddagen för mig och jag gjorde årets första dopp fast tårna krullade sig av kylan. Vågornas frasande mot strandkanten hade sen en sövande effekt och jag däckade i siesta innan jag hann blinka.

Jag hörde de baskiska kampsångerna från fotbollen och förfestdunket från festivalen på avstånd. Lunchade på en flasksoppa av rödbeta och tofu. God? Inte det minsta. Sen en rynkig mango till mellis. Helt klart en picknick som aldrig någonsin skulle platsa i den fotostylade bloggosfären men sånt bryr sig inte en hungrig mage om.

Vadå lakrits förresten? Inbillning eller inte, men jag tyckte hela Badalona luktade Djungelvrål. Det kan vara från den gamla fabriken Anis del Moro, där de gjorde anislikör förr i tiden.  Denna apa är fabrikens logo och sitter numera stadigt på Badalonas huvudgata och skålar till förbipasserande.